tisdag 22 september 2009

Kvällsrutin

Det skramlar i barnens rum. Någon stapplar, rycker upp dörren och kisar sömndrucket ut i vardagsrummet. Med ryggsäcken/doktorsväskan/verktygsväskan i handen!

"Kissa!"

"Vad gör du?" "Jag skruvar" "Vad skruvar du på?" "En skruv!"

Först var det Bamse-ryggsäcken som skulle med varhelst storebror skulle gå och vadhelst han skulle göra. I bilen, vid matbordet, på toaletten, till dagis. Givetvis skulle den sova brevid honom i sängen. Inget var för obetydligt för att inte kunna bäras i väskan.
Sen var det doktorsväskan som skulle med varhelst storebror skulle gå och vadhelst han skulle göra. I bilen, vid matbordet, på toaletten, till dagis. Givetvis skulle den sova brevid honom i sängen. Ingen verkade för frisk för att inte behöva undersökas med hjälp av väskans innehåll.
Nu är det verktygsväskan som ska med varhelst storebror ska gå och vadhelst han ska göra. I bilen, vid matbordet, på toaletten, till dagis. Givetvis ska den sova brevid honom i sängen. Ingen konstruktion verkar pålitligt nog för att man inte ska dra i några extra skruvar.

En bra morgon.

Det kivas om vem som ska få bli upplyft och trycka på knappen. Storebror är så nära att nå om han står på tå. "Snart", konstaterar han torrt. Väl inne kivas det om vem som ska få hjälp att ta av skorna först.
När lillasyster var färskare var det alltid storebror som tog henne i handen och tryggt ledde henne in i dagisets värld. Nu är det dagsformen som avgör vem som tar vem först och leder. "Hej dårå!" ropar pappan desperat när de håller på att svänga runt hörnet - mycket nöjd om han får ett ögonkast eller en vinkning över axeln!

onsdag 11 mars 2009

Tillsammans.



Tillsammans bestiger vi berget.
Storebror går först.
Lillasyster följer efter.

Storebror är 3 år idag.




Idag är DIN dag, min älskade son!


"Den som är mycket liten
- inte mer än tre år -
hittar så små små saker
var han kryper och går.

Hittar en ullgarnsända,
ett visset blad och en knapp,
en dockas lillfingernagel
och en prasslande papperslapp.

Håller i små små nypor
små små smulor och strån.
Ser på den döda myggan
och dammet i barnkammarvrån.

Den som är mycket liten
hittar allt som är gömt,
leker med små, förtrollade ting
som de stora tappat och glömt."




Tillsammans har vi planerat för denna speciella dag.
Länge har vi övat på följande.
Mamma:
-Hur många år fyller du?
Storebror:
- Så här många, svarar han stolt och håller upp tre fingrar.

Mamma skulle sova tillsammans med honom i hans säng och gosa hela natten.
Nybakt bröd på morgonen. Grön dricka.
Paket och sång i sängen.
Dagiskalas med glass och disco.
Favoriträtten spagetti och köttfärssås på kvällen.
Tårta!
Dataspelet Noddy tillsammans med mamma och pappa hela kvällen när lillasyster lagt sig.
Många hurrarop och mycket grattissång hela dagen.

Istället är vi sjuka idag.
Jobbigt sjuka.
Mamma har luftrörskatarr.
Storebror hög feber och hosta.

Tre fingrar har storebror orkat hålla upp idag. Tre år idag!
Och mamma sov hos storebror hela natten. Vi tog hand om varandra.
Resten.....
Vi får ha en ny födelsedag, helt enkelt.

lördag 7 februari 2009

Vårt lilla hjärtegryn

Älskade dotter.
Vilka ord beskriver dig bäst just nu?

Vild.
Kaxig.
Charmig.
Pillrig.
Gosig.
En riktig klätterapa.

I vår vardag avspeglar detta sig så här:

Du har så bråttom, har inte tid att gå längre.
Du springer vart du än ska.
Ibland hinner inte fötterna med. Du ramlar och slår dig.
Gråter.

Du blir arg när du inte får som du vill, eller om det inte blir som du tänkt dig.
Skriker, stampar med fötterna och vill inte bli tröstad.
Istället har du ovanan att slåss med händerna.
Blir tillsagd av mamma och pappa.
Gråter.

Ditt leende är det härligaste av leenden.
När du vill visa att du är nöjd, eller lycklig,
vänder du upp ansiktet, kisar med ögonen, rynkar på näsan och spricker upp i ett leende som charmar alla i din närhet.

Du ska pilla på allt.
Även sånt som du vet är förbjudet att röra.
Dvdn.
Diskmaskinen.
Spisen.
Du testar mammas och pappas, och storebrors, tålamod till dess yttersta gränser.
Blir tillsagd av mamma och pappa.
Gråter.

Det finns inget du älskar mer än att gosa i sängen. Mammas och pappas säng.
Vi gosar, pussas och kramas, leker titt-ut under täcket och du får flyga för att sen landa bland kuddar och täcken.
Ibland kommer du med snuttefilten och kryper upp i vår famn. Lägger dina små armar runt midjan och huvudet mot bröstet. Kramar hårt och länge.

Du klättrar på allt.
Du ställer dig upp på allt.
Ju högre upp du kan komma, desto bättre.
Ibland blir det fritt fall.
Gråter.

Älskade dotter.
Så mycket du vill.
Så mycket du är nyfiken på.
Gråt blandas med skratt och gos - ibland är vändningarna så snabba mellan dem att du blir förvirrad och vilsen bland alla känslor.
Din personlighet börjar mer och mer att visa sig och ta plats i vår tillvaro.

Det är intensivt.
För dig.
För oss.
Älskade dotter.

Mina sångfåglar

Storebror älskar att sjunga.
Med stolthet i rösten växlar han mellan olika sånger och visor - orden bubblar ur honom! Han kan!
Lillasyster älskar också att sjunga.
Problemet är att hon bara kan två ord - mamma och pappa.
Så vi har hittat en lösning.
Vi hjälps åt att sjunga.
Först sjunger jag:
"Kalle Anka satt på en planka,
ropade så här:"


Sen sjunger Lovisa:
"Maaaaammmmma ,paaaaapppppa!"

Sen sjunger jag:
"Se så stor jag är!"

Stolheten lyser i hennes ögon! Hon kan också!

Älskade sångfåglar!