Lika inte alltid bäst.

Förra julafton var Storebror 1 år och 10 månader.
Lillasyster var 1½ månad.
Båda för små för att förstå julen.
Det hade inte jag insett.
Jag var så noga med att de skulle ha lika antal paket - och många.
För många.
Storebror kunde inte öppna paket. Förstod inte hur man skulle göra.
Och leksakerna var så många att han inte såg dem, och knappt orkade leka med dem.

Av förklarliga skäl förstod Lillasyster ingenting.

Denna julafton är Storebror 2 år och 10 månader.
Lillasyster 1 år och 2 månader.
Storebror kan öppna paket. Förstår hur man gör.
Han får lagom många.
Han orkar öppna dem, ser dem alla, och leker med dem alla.

Lillasyster är fortfarande för liten.
Hon får en julklapp, som vi får öppna.
En leksak att koncentrera sig på och leka med.

Båda lika lyckliga.
Och julklapparna känns meningsfulla.
Det gjorde de inte förra julen.

I år är det inte nödvändigt att det ska vara lika.
I år får deras förmågor styra.
Nästa år får nog förmågorna också styra.
Sen är det nog dags att börja tänka lika igen...